Min högsta önskan för några år sen var att få barn. Idag har jag två fina barn men vägen dit blev knackigare an vad jag hade tänkt mig. När jag och min sambo bestämde oss för att skaffa barn så kände man sig så spänd och förväntansfull. Att man till stor del närde sig på snabba kolhydrater och socker var ingenting man direkt funderade på. Månaderna gick och inget hände. Efter åtta månader tog det sig då äntligen och vi fick vårt efterlängtade barn.
Efter ett par år kände vi oss mogna för syskon men det gjorde tydligen inte min kropp. Första försöket tog åtta månader och resulterade i ett tidigt missfall. Andra försöket lika länge och resulterade i ett ännu tidigare missfall. Jag kunde inte förstå vad som var fel.
I den här vevan kom jag i kontakt med LCHF-kost genom en vän och tog det till mig. Jag hade hört om det genom media innan men det lät ju hemskt med så mycket fett. Jag tänkte att det kan bara inte vara bra. Men nu så hade jag kommit till en punkt i livet då jag ville satsa på mig själv och visste någonstans inom mig att godis, glass och fikabröd nästintill varje dag inte kan vara bra. Vi lade gravidplanerna på hyllan ett tag. Nu skulle jag satsa på mig själv. Jag drog igång med LCHF och resultaten lät knappast vänta på sig. Jag gick ner i vikt. Mitt sötsug blev nästan obefintligt. Hy och hår blev bättre och jag kände mig så pigg! Inte heller plusset på graviditetsstickan lät denna gång vänta på sig. Efter två månader med LCHF-kost visades ett plus och jag trodde inte det var sant. Efter nio och en halv månad kom ännu en så efterlängtad krabat till världen.
Så här i efterhand när jag summerar så är jag övertygad om att i MITT fall var det kostomläggningen som resulterade i att det blev så bra som det blev. Sockret i min kropp skapade obalanser som jag är övertygad om försvårar för kroppen att tillåta en graviditet. Jag hoppas att min berättelse kan hjälpa någon annan i samma sits att se över sin kost. Om inte annat kan det vara värt ett försök i alla fall.
Sara Larsson, 34 år